borttappad!
2008-06-16 @ 16:29:27
Jag känner mig borttappad, som någon glömt mig någonstanns. Och nu ligger jag bara där och samlar damm, medans alla andra fortsätter som vanligt och kanske någon gång stannar till och funderar på vad de möjligtvis kan ha tappat bort. Fast, nu när jag tänker efter, kanske det är jag som tappat någon?
Igår var jag känslosam, jag grät en massa. Först för att hästen blev ihjäl piskad bara för den va gammal och inte orkade dra vagnen, då fick jag ont i hjärtat & magen. Sen ringde Gustav och irriterade mig. Och på kvällen låg vi och pratade och jag insåg helt plötsligt att det är mycket möjligt att om ett år och någon månad så ska jag flytta bara för att fortsätta plugga. Och bo själv. SJÄLV. Hur fan ska jag klara det?! Jag klarar ju knappt av en vecka utan mina föräldrar, och jag tvivlar starkt på att jag ska "växa upp" så himla mycket på ett år. Senfinns risken att jag kanske slutar på Ica Jägaren ändå, då vart jag deprimerad och grät, Gustav skrattade. Nejdå, han är inte så okänslig som han ger intrycket av att vara, tsss :p För den delen fick hans kalsonger mig att skratta, så vi är kvitt!
Jakten på körkortet fortsätter, körlektion imorse. Tydligen var jag ganska talangfull på att backa runt hörn, oja! Och teorin är jag snart klar med, ska bara göra om faserna några gånger så jag verkligen kan det. Vilket jag egentligen inte kan alls, och jag har insett en sak; jag har ingen nytta alls av den där dumma teorin. Jag tvivlar starkt på att jag kommer tänka på allt det där när jag väl får körkort. Ni som tagit körkort, är det så, är teorin till stor nytta?!
& Elinor saknar jag en massa! Efter jag kommer hem från USA och hon från Äfrika, så är det dags för lite intensiv lizaelinor-time! I need you baby <3
Stökigt, det är stökigt igen. Jag är omöjlig, och jag fattar inte ens själv hur jag klarar av att stöka ner det så jävligt hela tiden. Och jag tror inte folk uppfattar mig som den stökiga typen, faktiskt :p Jag ger väl intrycket av att vara en kvinna som gillar ordning och reda. Inte? Nänä.
Gustav kommer ikväll igen, så jag kommer få ligga näranära, & det är bra :)
väntan
2008-06-13 @ 18:48:00
Jag hatar att vänta. Men vissa grejer måste man helt enkelt vänta på. Körkortet, det är något jag längtar efter så sjukt mycket just nu. Slippa den där jävla övningskörnings-skylten, ska fan sätta eld på den när jag fått mitt efterlängtade kort. (hum, sen kan man undra när nu det blir, och hur lä'tt det är att få skylten att brinna?!). Dock måste jag i alla fall vänta tills jag fyllt 18, och just nu känns 21 augusti väääldigt avlägset. På onsdag far vi till Amerikat, också något jag väntar på, räknar ned dagarna. Nja, nästan i alla fall! Efter USA blir det intensiv körning som gäller, fram tills jag och Gustav packar väskorna och sticker till Grekland. Också något jag ser fram emot, men lite fundersam är jag över hur vi ska kunna spendera en vecka tillsammans utan att någon dör, eller åtminstoneblir allvarligt skadad.. För trots att vi kommer bra överrens och (oftast) har riktigt kul tillsammans, så är en vecka ganska länge, i alla fall när jag är en sån humörkärring och han en sån surgubbe. Jaja, det blir nog bra :p En väntan som är mer aktuell är den på Såfia som snart ska pallra sitt vita arsel hit. Vi ska ha en lite suput kväll här hemma, Pernilla joinar oss också :) Vi dissade rix fm i Västerås, eftersom jag kvarit halvsjuk pallar jag inte a night out. Så det är så läget är förnuvarande!
Kan tillägga att gårdagen med tjejorna vart riktigt bra, sjukt skönt att få se alla söta ansikten igen :)
grått och dystert
2008-06-12 @ 16:04:54
Tack & bock till henne :)
Men regnet bara öser ner, ungefär som snoret ur mina näsa, jag är sjujävla förkyld just nu!
Gårdagen spenderade jag med Elinor och Ronnie, som vanligt gjorde vi inte mycket mer än att skratta, och det är Ronnie vi skrattar åt (inte med). Haha!
Och denna dag började med en massa självömkan, usch ja, det är otroooligt synd om mig just nu :p
Det är inte lätt när det är svårt, så skulle Ronnie sagt och tillagt; men sluta mjäka dig! Så jag slutar klaga nu.
Men ikväll kommer alla braiga människor hit; anna, sandra, elinor, michaela, pernilla, becca, och sist men inte minst pattis! Hon kommer tidigare för vi ska ut och åka bil :D
Grillning trots det hemska vädret. Har man planerat nåt får man hålla sig till det, och just nu ligger en viss herr Stampe inte högt upp på min gillarlista.. Därför har jag gått ut i telefonstrejk, jajjemensan. Dock lutar det åt att den kommer ta slut lika fort som den börjat eftersom jag är en sån enormt pratglad person, typ. Men envis är jag, och nu ska jag bevis för mig själv och den där Stampe att jag kan bara jag vill! Tsss :p Nehej, nu ska jag svida om innan Såfia kommer, tjingeling!
gör ett försök
2008-06-11 @ 12:55:01
Men kan redan gissa hur det här kommer sluta, jag skriver några veckor max, sen svalnar intresset
och innan sommaren är slut kommer min blogg vara lika död som, hum, som något annat ickelevande.
Och varför skriver man blogg? Är det för att alla har så otroligt mycket de vill dela med sig av, sina tankar, känslor och så vidare? Vissa vill väl göra intryck också, de vill stå ut lite.
Den kategorin av bloggskrivare håller sig till ett ämne, som låter lite viktigt, oja, det gäller att få till det där p
På såvis blir man inte en random bloggare som skriver om sin dag, skriver låånga kärlekksförklaringar till pojk/flickvännen, berättar om hur man tidigare gått till ica och köpt glass. Mhm, intressant!
Tyvärr måste jag ju erkänna för mig själv att jag kommer falla in i det där facket, där man bara babblar på om
alla små, vardagliga saker som händer. Samtidigt som man inbillar sig själv att nån faktiskt läser skiten man kluddrar ner. Eftersom jag knappt läser någon av vännernas bloggar, så kan jag ju faktiskt inte förvänta mig att någon väljer att skumma igenom min. Men därför försöker man har man inställningen: jag skriver för min egen skull, inte för att andra ska läsa det. Haha, bullshit säger jag! För när antalet besökare/dag börjar öka, kommer det pirra lite bekvämt i magen och man får den där bekräftelsen, att någon. hur osannolikt det än är, faktiskt bry sig så pass mycket att den tar sig tid att läsa.
